Östern kommer bli röd igen
Rapport från en demonstration i Kina på 131-årsdagen av Ordförande Maos födelse
På
kvällen den 26 december 2024, kom tiotusentals från hela Kina och
samlades på ett torg i den lilla staden Shaoshan. De stod, marscherade,
sjöng och skanderade i timmar tills att klockan slog midnatt. Vissa
stannade enda tills att östern blev röd. Polis,
hemlig polis och militär var utplacerade i hundratals, beväpnade med
batonger, gevär och bepansrade fordon. De var redo med högt beredskap,
redo att agera hur än situationen utvecklade sig. Ordförande
Mao Zedong föddes i denna by i Hunans berg den 26 december 1893. Folket
kom för att gratulera honom. Men vilka var dessa folk som inte hade
glömt bort Mao? Varför firade de hans födelsedag?
El Este volverá a ser rojo
Informe de una manifestación en China con motivo del 131º aniversario del nacimiento del Presidente Mao
En
la tarde del 26 de diciembre de 2024, decenas de miles de personas
vinieron de toda China y se reunieron en una plaza de la pequeña ciudad
de Shaoshan. Estuvieron de pie, marcharon, cantaron y corearon durante
horas hasta que el reloj marcó la medianoche. Algunos se quedaron solos
hasta que el este se puso rojo. Cientos de policías, policías secretas y
militares fueron desplegados, armados con porras, rifles y vehículos
blindados. Estaban en alerta máxima, listos para actuar sin importar
cómo se desarrollara la situación. El presidente Mao Zedong nació en
este pueblo de las montañas de Hunan el 26 de diciembre de 1893. La
gente vino a celebrarlo. ¿Pero quiénes eran esos pueblos que no habían
olvidado a Mao? ¿Por qué celebraron su cumpleaños?
Revisionisternas reaktionära väpnade styrkor framför Ordförande Maos staty i hans hemstad.
Fuerzas armadas reaccionarias revisionistas frente a la estatua del presidente Mao en su ciudad natal.
Efter
den kontrarevolutionära kuppen i Kina 1976 så har revisionisterna i
Kina Kommunistiska Parti (KKP) försökt att radera vad anföraren, Mao
Zedong, älskad av miljontals i Kina, stod för. De gör detta för att de
ska kunna, i hans namn, utveckla en reaktionär, socialimperialistisk och
socialfascistisk politik. Till skillnad från i västvärlden så kan inte
den härskande borgarklassen i Kina hitta på och sälja en helt fabrikerad
och genomgjutet falsk version av vem Mao Zedong var och innehållet i
den ideologi han bidrog till att utveckla eftersom minnet av hans
stordåd, att vända det gamla Kina helt upp- och ner, lever kvar hos
massorna. Att förklara honom tyrann, som de gör i Sverige, går inte i
ett land där han är älskad av miljontals.
Istället
så försöker de att ändra, revidera, innehållet i maoismen för att det
ska vara anpassat till socialimperialisternas planer. De två strömingar som revisionisterna i KKP har fabrikerat som hade störst närvaro under demonstrationen var kultisterna,
som inte ser Mao Zedong som en materiell kraft och ledare för
proletariatet utan som en gud man ber till för att lösa sin problem,
och chauvinisterna, som
inte ser Mao Zedong som en kommunist eller en proletär internationalist
utan som en borgerlig revolutionär. Utöver dessa två krafter så fanns
även revolutionärerna som med boken Citat ur Ordförande Mao Zedongs verk, folkmun
känd som “Maos lilla röda”, i sin ena hand visade att maoismen och den
kommunistiska rörelsen fortfarande lever i Kina med sikte på att störta
den socialimperialistska, socialfascistiska stat som kallar sig
Folkrepubliken Kina.
Después
del golpe contrarrevolucionario en China en 1976, los revisionistas del
Partido Comunista Chino (PCC) han tratado de borrar lo que representaba
el líder Mao Zedong, amado por millones en China. Lo hacen para poder,
en su nombre, desarrollar una política reaccionaria, socialimperialista y
socialfascista. A diferencia de Occidente, la burguesía gobernante en
China no puede inventar y vender una versión completamente fabricada y
completamente falsa de quién era Mao Zedong y el contenido de la
ideología que ayudó a desarrollar porque el recuerdo de su gran hazaña
de poner completamente patas arriba a la vieja China abajo, sigue
viviendo con las masas. Declararlo tirano, como hacen en Suecia, no
funciona en un país donde es amado por millones.
En
cambio, intentan cambiar, revisar el contenido del maoísmo para
adaptarlo a los planes de los socialimperialistas. Las dos corrientes
fabricadas por los revisionistas del PCC que tuvieron mayor presencia
durante la manifestación fueron los cultistas, que no ven a Mao Zedong
como una fuerza material y líder del proletariado sino como un dios al
que se reza para resolver su problema. y los chovinistas, que no ven a
Mao Zedong como un comunista o un internacionalista proletario sino como
un revolucionario burgués. Además de estas dos fuerzas, también
estuvieron los revolucionarios que, con el libro Citas de las obras del
presidente Mao Zedong, conocido popularmente como "La pelirroja de Mao",
demostraron por sí solos que el maoísmo y el movimiento comunista
siguen vivos en China. con el objetivo de derrocar al estado
socialimperialista y socialfascista que se autodenomina República
Popular China.
Vilka är kultisterna?
”Vår gud är ingen annan än det kinesiska folkets massor.”
– Den narraktige gamle mannen som tog bort bergen, Mao Zedong (1945)
De
kultistiska massorna tror inte på sig själva. De tror att Mao är en
allsmäktig gud. En bisarr scen på demonstrationen var när två
medelålderskvinnor bugade på knä och med pannan mot marken efter var
tredje steg de tog. På detta vis marscherade de mot statyn av Ordförande
Mao Zedong i flera hundra meter. När de blev frågade vad syftet med
detta var så svarade den ena av dem att ”när jag ber till Ordförande Mao
så försvinner mina magsmärtor”. En äldre kvinna, som en gång i tiden
var en rödgardist, spred entusiastiskt sin livshistoria. På 1980-talet
så led hon av en ögonsjukdom och gick till någon som påstod sig vara
förtrollad av Mao. Han skrev ett recept till henne som läkde hennes
ögon. Senare i hennes liv, efter att hennes hus blivit rivt och att hon
inte blev kompenserad nog av staten, gick hon till ett torg och
skanderade ”Länge leve Ordförande Mao!” flertalet gånger. Tillslut gav
den ”odödlige Mao” henne sex stycken lägenheter i Shanghai som en
kompensation så att hon kunde leva resten av sitt bekväma liv som en
hyresvärd.
I Kina är det ett vanligt fenomen att så kallade streamers säljer
saker på internet. Streamers på nätet utnyttjade denna protest för att
göra affärer. De gick runt och filmade med sina telefoner på torget och
sa till sina tittare att ”Om du vill bjuda in Maos frälsning till ditt
hem, kika då på vår shopping-länk! Vi ger dig det bästa priset! Låt
Ordförande Mao frälsa dig!”
Var
är det som de kultistiska massorna får sina idéer ifrån? Den kinesiska
statens officiella nyhetskanal publicerade många videor där folk troget
bad till Maos staty. Vad de gör är att aktivt återuppliva feodala
sedvanor som krossades under kulturrevolutionen som ett försök att
avradikalisera Mao och göra honom till en harmlös gud.
¿Quiénes son los cultistas?
"Nuestro dios no es otro que las masas del pueblo chino".
- El viejo tonto que quitó las montañas, Mao Zedong (1945)
Las
masas cultistas no creen en sí mismas. Creen que Mao es un dios
todopoderoso. Una escena extraña en la manifestación fue cuando dos
mujeres de mediana edad se arrodillaron con la frente hacia el suelo
después de cada tercer paso que daban. De esta manera, marcharon hacia
la estatua del presidente Mao Zedong durante varios cientos de metros.
Cuando se les preguntó cuál era el propósito de esto, uno de ellos
respondió que "cuando rezo al Presidente Mao, mis dolores de estómago
desaparecen". Una anciana que alguna vez fue Guardia Roja, compartió con
entusiasmo la historia de su vida. En la década de 1980, sufrió una
enfermedad ocular y acudió a alguien que decía estar hechizado por Mao.
Él le escribió una receta que curó sus ojos. Más adelante en su vida,
después de que su casa fuera demolida y el estado no la compensara lo
suficiente, fue a una plaza y coreó "¡Viva el presidente Mao!" varias
veces. Finalmente, el "Inmortal Mao" le dio seis apartamentos en
Shanghai como compensación para que pudiera vivir el resto de su cómoda
vida como propietaria.
En
China es un fenómeno común que los llamados streamers vendan cosas en
Internet. Los streamers online aprovecharon esta protesta para hacer
negocios. Caminaron filmando con sus teléfonos en la plaza y dijeron a
sus espectadores: “Si quieres invitar a la salvación de Mao a tu casa,
¡mira nuestro enlace de compras! ¡Te damos el mejor precio! ¡Dejen que
el presidente Mao los salve!
¿De
dónde sacan sus ideas las masas cultistas? El canal de noticias oficial
del estado chino publicó muchos videos de personas orando fielmente a
la estatua de Mao. Lo que están haciendo es revivir activamente
costumbres feudales que fueron aplastadas durante la Revolución Cultural
en un intento de desradicalizar a Mao y convertirlo en un dios
inofensivo.
Vilka är chauvinisterna?
”Vi
måste gå till roten med och kritisera de han-chauvinistiska idéer,
vilka i allvarlig grad existerar bland många partimedlemmar och kadrer,
nämligen godsägarklassens och bourgeoisins reaktionära idéer eller de
idéer, som karaktäriserar Kuomintang och uppenbarar sig i förhållandet
mellan nationaliteterna.”
– Kritisera han-chauvinismen, Mao Zedong (1953)
De
chauvinistiska massorna älskar Mao eftersom han ”gjorde Kina bra igen”.
Chauvinisterna deltog i demonstrationen i stora grupper med olika
chavuinistiska banderoller som hyllade Mao och Kinas Kommunistiska Parti
för ”den stora föryngrinen av den kinesiska nationen”. Denna tes kommer
från president Xi Jinping och hans term ”den kinesiska drömmen”, en
chauvinistisk och reaktionär idé som spelar på nostalgi till de gamla
dynastierna.
Det
var förvånande att vissa av dessa massor var mot Deng Xiaoping och
menade att i Kina idag råder det ett ”byråkratkapitalistiskt system”.
Hur de än resonerade så var det så galet som det låter. De hävdade att
Kina idag var halvfeodalt och halvkolonialt med byråkratkapitalism.
Halvfeodalt eftersom staten främjar feodala traditioner och idéer och
halvkolonialt eftersom vissa kinesiska företag är kontrollerade av
utländskt kapital och därigenom så är de kompradorer. De menar att Deng
representerade kompradorborgerskapets intressen. De vill kasta ut
utländskt kapital och utesluta kompradorerna från partiet så att Kina
kan bli fritt från imperialistiskt förtryck.
Enligt
Fortuna Global 500 2024 så har Kina 133 av världens största företag
utifrån intäkter medan USA har 139 sådana företag. Av de 133 kinesiska
företagen så är 91 av de direktägda av antingen den kinesiska staten
eller partiet. Kina är oförnekligen en imperialistisk makt med en
koncentration av kapitalet utan motstycke i partiets eller statens
händer. Dock, så fortsätter både KKP och staten att låtsas att Kina är
en förtryckt nation och hävdar sig vara ett ”utvecklingsland”. De
främjar chauvinistiska idéer och korporativism för att avleda massornas
uppmärksamhet från huvudmotsättningen i Kina, motsättningen mellan
proletariatet och borgerskapet, och för att legitimera sin egen
imperialistiska expansion.
Vilka är den revolutionära ungdomen?
”Världen
tillhör er, likaväl som oss, men i den slutliga analysen tillhör den
er. Ni unga människor, fyllda av energi och livskraft, står i livets
blomning, liksom solen vid åtta-eller niotiden om morgonen. Vårt hopp
vilar på er. (…) Världen tillhör er. Kinas framtid tillhör er.”
– Tal vid ett möte med kinesiska studerande och lärlingar i Moskva, Mao Zedong (1957).
¿Quiénes son los chovinistas?
"Debemos
ir a la raíz y criticar las ideas hanchovinistas que existen seriamente
entre muchos miembros y cuadros del Partido, es decir, las ideas
reaccionarias de la clase terrateniente y la burguesía o las ideas que
caracterizan al Kuomintang y se manifiestan en las relaciones entre las
nacionalidades. ".
- Criticando el chovinismo, Mao Zedong (1953)
Las
masas chovinistas aman a Mao porque "hizo que China volviera a ser
grande". Los chovinistas participaron en la manifestación en grandes
grupos con diversas pancartas chovinistas alabando a Mao y al Partido
Comunista Chino por "el gran rejuvenecimiento de la nación china". Esta
tesis proviene del presidente Xi Jinping y su término "el sueño chino",
una idea chauvinista y reaccionaria que juega con la nostalgia de las
viejas dinastías.
Fue
sorprendente que algunas de estas masas estuvieran en contra de Deng
Xiaoping y dijeran que en China hoy existe un "sistema capitalista
burocrático". Independientemente de cómo razonaran, era tan loco como
parece. Sostuvieron que la China actual era semifeudal y semicolonial
con un capitalismo burocrático. Semifeudal porque el Estado promueve
tradiciones e ideas feudales y semicolonial porque algunas empresas
chinas están controladas por capital extranjero y, por tanto, son
compradoras. Creen que Deng representaba los intereses de la burguesía
compradora. Quieren deshacerse del capital extranjero y expulsar a los
compradores del partido para que China pueda liberarse de la opresión
imperialista.
Según
Fortuna Global 500 2024, China tiene 133 de las empresas más grandes
del mundo por ingresos, mientras que Estados Unidos tiene 139 de estas
empresas. De las 133 empresas chinas, 91 son propiedad directa del
Estado chino o del partido. Sin lugar a dudas, China es una potencia
imperialista con una concentración de capital sin precedentes en manos
del partido o del Estado. Sin embargo, tanto el PCC como el Estado
siguen fingiendo que China es una nación oprimida y afirman ser un "país
en desarrollo". Promueven ideas chovinistas y corporativismo para
desviar la atención de las masas de la principal contradicción en China,
la contradicción entre el proletariado y la burguesía, y para legitimar
su propia expansión imperialista.
¿Quiénes son los jóvenes revolucionarios?
“El
mundo os pertenece a vosotros, así como a nosotros, pero en última
instancia os pertenece a vosotros. Vosotros, jóvenes, llenos de energía y
vitalidad, estáis en la flor de la vida, como el sol a las ocho o nueve
de la mañana. Nuestra esperanza está en ti. (…) El mundo os pertenece.
El futuro de China les pertenece a ustedes”.
- Discurso en un encuentro de estudiantes y aprendices chinos en Moscú, Mao Zedong (1957).
“Maos lilla röda” användes under kulturrevolutionen av massorna när de protesterade som en symbol för kampen mot revisionismen.
El
"Pequeño Libro Rojo de Mao" fue utilizado durante la Revolución
Cultural por las masas cuando protestaban como símbolo de la lucha
contra el revisionismo.
Den
revolutionära ungdomen älskar Mao eftersom de längtar efter en
revolution, de längtar efter en ledare som Mao för att leda en sådan
revolution och de kommer själva att skapa en sådan ledare, en
2000-talets Mao Zedong.
De
flesta av den revolutionära ungdomen var studenter. De sparade i flera
månader för att kunna resa till Shaoshan. Många kom själva, osäkra om de
ens skulle hitta någon kamrat på plats. Några var oroliga att torget
endast skulle vara fyllt av gamla kultister och chauvinister. De behövde
signalera till sina kamrater att de var revolutionärer. Vissa bar
militäruniformer från 70-talet, vissa bar Mao-märken på bröstet, vissa
höll i Valda verk av Mao Zedong på
protesten och vissa bar flaggor och banderoller med citat från
Ordförande Mao eller paroller från kulturrevolutionen såsom ”Revolution
är inget brott!”, ”Det är rätt att göra uppror!”, ”Glöm aldrig
klasskampen!” och ”Sopa bort alla parasiter!”.
Några
kamrater bar märken med röda kragar, en symbol för den Stora proletära
kulturrevolutionen. När den hemliga polisen såg dessa röda kragar-märken
så tog de tag i personerna, ryckte av deras märken och slängde dem i
papperskorgar. Det var tydligt vilka reaktionärerna var rädda för, vilka
batongerna, gevären och de bepansrade fordonen var riktade emot.
Polisen förhörde flera kamrater. De frågade ifall de var organiserade
och vem som samlade dem. De kunde inte tro att så många unga människor
kom spontant från hela landet.
Efter att några unga kamrater hittade varandra, samlade de sig och sjöng Internationalen, en
sång som inte är på kultisternas eller chauvinisternas spellista.
Sången samlade en ännu större grupp revolutionära ungdomar och äldre
sympatisörer. Efter Internationalen så
fortsatte de sjunga sånger från kulturrevolutionen. De framförde även
Maos dikter. Mellan sånger och dikter så skanderade de ”Länge leve
Ordförande Mao!”
La
juventud revolucionaria ama a Mao porque anhela una revolución, anhela
que un líder como Mao dirija esa revolución y ellos mismos crearán ese
líder, un Mao Zedong del siglo XXI.
La
mayoría de la juventud revolucionaria eran estudiantes. Ahorraron
durante meses para poder viajar a Shaoshan. Muchos vinieron solos, sin
estar seguros de encontrar siquiera un compañero allí. A algunos les
preocupaba que la plaza se llenara sólo de viejos cultistas y
chovinistas. Necesitaban dar señales a sus camaradas de que eran
revolucionarios. Algunos vestían uniformes militares de la década de
1970, algunos llevaban insignias de Mao en el pecho, algunos sostenían
Obras Seleccionadas de Mao Zedong en la protesta y algunos portaban
banderas y pancartas con citas del Presidente Mao o lemas de la
Revolución Cultural como "La revolución no es ¡Crimen!", "¡Es justo
rebelarse!", "¡Nunca olvides la lucha de clases!" y "¡Barre todos los
parásitos!".
Algunos
camaradas llevaban insignias con cuellos rojos, símbolo de la Gran
Revolución Cultural Proletaria. Cuando la policía secreta vio estas
insignias rojas, agarró a la gente, les arrancó las insignias y las
arrojó a los cubos de basura. Estaba claro a quién temían los
reaccionarios, a quién apuntaban los porras, los fusiles y los vehículos
blindados. La policía interrogó a varios camaradas. Preguntaron si
estaban organizados y quién los reunió. No podían creer que tantos
jóvenes vinieran espontáneamente de todo el país.
Después
de que algunos jóvenes camaradas se encontraron, se reunieron y
cantaron La Internacional, una canción que no estaba en la lista de
reproducción de cultistas o chovinistas. La canción reunió a un grupo
aún mayor de jóvenes revolucionarios y simpatizantes mayores. Después de
la Internacional, continuaron cantando canciones de la Revolución
Cultural. También interpretaron poemas de Mao. Entre canciones y poemas
coreaban "¡Viva el Presidente Mao!"
Med
tiden växte samlingen av revolutionär ungdom till mer än tvåhundra
personer och deltagarnas entusiasm och känslor växte sig starkare. Vissa
började skandera enskilt och slagorden eskalerade. Det skanderades
”Fortsätt revolutionen till slutet!”, ”Länge leve den Stora proletära
kulturrevolutionen!, ”Ner med modern revisionism!”, ”Ner med kinesisk
revisionism!” Flertalet höll Citat ur Ordförande Mao Zedongs verk samtidigt
som de skandera slagorden. Massan formade spontant ett långt
demonstrationsblock som marscherade på torget. De fortsatte att sjunga
sånger och skandera slagord under marschen.
Efter
marschen delades deltagarna upp till små grupper och förde
diskussioner. En kamrat hade en debatt med en chauvinist om att Kina är
en fascistisk stat och en imperialistisk makt. Debatten lockade snabbt
en stor folkmassa. Många var verkligen intresserade av att höra den
förbjudna politiska debatten. Kamraten var dock tvungen att stoppa
debatten mitt i på grund av hemlig polis som registrerade talet.
Vissa
kamrater tog ut en palestinsk flagga och höll den framför publiken.
Publiken ropade “Länge leve det palestinska folket!”, “Ner med
sionismen!”, “From the River to the sea, Palestine will be free!” Efter
bara 30 sekunder kom polisen till flaggan och beordrade dem att ta ner
den. Kamraterna sa till polisen att “Detta är helt lagligt. Våra
handlingar är rättfärdiga.” Polisen svarade helt enkelt att detta inte
var tillåtet och de måste ta ner det. Kamraterna följde ordningen.
Faktum är att kinesiska socialimperialismen är den näst största (efter
USA-imperialismen) så kallade ”export- och importpartnern” med Israel
med 9% av exporten och 11% av importen.
Con
el tiempo, la reunión de jóvenes revolucionarios creció a más de
doscientas personas y el entusiasmo y las emociones de los participantes
se hicieron más fuertes. Algunos empezaron a cantar individualmente y
las consignas se intensificaron. Hubo cánticos: "¡Continúen la
revolución hasta el final!", "¡Viva la Gran Revolución Cultural
Proletaria!", "¡Abajo el revisionismo moderno!", "¡Abajo el revisionismo
chino!". La mayoría citaba obras del presidente Mao Zedong mientras
coreaba consignas. La multitud formó espontáneamente un largo bloque de
manifestación que desfiló por la plaza. Continuaron cantando canciones y
coreando consignas durante la marcha.
Después
de la marcha, los participantes se dividieron en pequeños grupos y
mantuvieron debates. Un camarada tuvo un debate con un chovinista acerca
de que China era un estado fascista y una potencia imperialista. El
debate atrajo rápidamente a una gran multitud. Muchos estaban
genuinamente interesados en escuchar el debate político prohibido. Sin
embargo, el par tuvo que detener el debate a mitad de camino porque la
policía secreta grabó el discurso.
Algunos
camaradas sacaron una bandera palestina y la sostuvieron frente a la
audiencia. El público gritó "¡Viva el pueblo palestino!", "¡Abajo el
sionismo!", "¡Desde el río hasta el mar, Palestina será libre!". Después
de sólo 30 segundos, la policía llegó a la bandera y les ordenó
quitarla. Los camaradas dijeron a la policía que “Esto es completamente
legal. Nuestras acciones son justas”. La policía simplemente respondió
que eso no estaba permitido y que tenían que retirarlo. Los compañeros
siguieron la orden. De hecho, el socialimperialismo chino es el segundo
mayor "socio de exportación e importación" (después del imperialismo
estadounidense) de Israel, con el 9% de las exportaciones y el 11% de
las importaciones.
Det
var otroligt hur den revolutionära ungdomen använde detta begränsade
demokratiska utrymme till sin fördel. Ifall de hade samlat och
demonstrerat på en annan dag, på en annan plats så skulle de arresteras
och sättas i fängelse. De använde Maos födelseplats, på hans födelsedag
som det speciella tillfället för att signalera och identifiera andra
kamrater från hela landet. De ropade kraftfulla slagord som
terroriserade reaktionärerna. De spelade in sin demonstration och
publicerade den på internet för att uppmuntra massorna. De utbytte
kontakter med varandra för att bli organiserade.
Den subjektiva kraften i Kina
”En
enda gnista kan tända en präriebrand. Med andra ord, våra krafter
kommer, ehuru de för närvarande är små, att växa mycket snabbt.”
– En enda gnista kan tända en präriebrand, Mao Zedong (1930)
”Den
centrala uppgiften och högsta formen för revolutionen är
maktövertagande med väpnat våld, tvistefrågans lösning medelst krig.
Denna marxist-leninistiska revolutionsprincip gäller universellt, för
Kina och för alla andra länder.”
– Problem rörande krig och strategi, Mao Zedong (1938)
Den
subjektiva kraften är relativt svag i fascistiska Kina. Men arbetet för
att ena alla kommunister i Kina pågår. Trots den hårda repressionen så
formas grupper på universitet och skolor och då och då kommer det
rapporter om hur unga revolutionärer genomför framgångsrika strejker på
fabriker för att organisera arbetarrörelsen. Den
uppgift som åligger de kinesiska revolutionärerna är att rekonstituera
det stora Kinas Kommunistiska Parti och bekämpa Dengs och Xis
revisionism. Mao förklarade i Strategiska problem i Kinas revolutionära krig att
“Krig är den högsta formen av kamp för att lösa motsättningar mellan
klasser”. För att lösa motsättningen mellan å ena sidan Kinas
proletariat och å andra sidan Kinas härskande klass, det imperialistiska
borgerskapat som tillämpar en fascistisk regeringsform och använder
dessa betonger, gevär och bespansrade fordon mot folk som hyllar dess
grundare, så är det endast folkkrigets
väg som kan bana vägen för det. “Ja, vi förespråkar det revolutionära
krigets allmakt; det är bra, inte dåligt, det är marxistiskt.” Det parti
som maoisterna i Kina måste rekonstituera är ett parti byggt runt
geväret som Ordförande Mao lärde oss, ett parti som kan mobilisera
massorna i kampen för makten, ett parti som kan åta sig uppgiften att
inleda folkkrig för att störta den kinesiska staten och återigen
upprätta en proletariatets diktatur – Partiet måste med andra ord vara
maoistiskt och militariserat.
Demonstrationerna
på Ordförande Maos födelsedag växer sig större och större varje år på
grund av att klassmotsättningen fortsätter att skärpas. Den
revolutionära ungdomen visar sin ökande klassmedvetenhet. De unga
människor, fyllda av kraft och vitalitet kommer att snart bli en del av
världens största arbetarklass. Idag är de revolutionens gnistor, imorgon
så kommer de att tända präriebranden som färgar himlen röd.
Fue
increíble cómo la juventud revolucionaria utilizó este limitado espacio
democrático a su favor. Si se hubieran reunido y manifestado otro día,
en otro lugar, los habrían arrestado y encarcelado. Utilizaron el lugar
de nacimiento de Mao, en su cumpleaños, como ocasión especial para
señalar e identificar a otros camaradas de todo el país. Gritaron
poderosas consignas que aterrorizaron a los reaccionarios. Grabaron su
manifestación y la publicaron en Internet para animar a las masas.
Intercambiaron contactos entre ellos para organizarse.
El desarrollo de las fuerzas subjetivas en China
“Una
sola chispa puede provocar un incendio en la pradera. En otras
palabras, nuestras fuerzas, aunque actualmente pequeñas, crecerán muy
rápidamente”.
- Una sola chispa puede encender el fuego de una pradera, Mao Zedong (1930)
"La
tarea central y la forma más elevada de la revolución es la toma del
poder por la fuerza armada, la solución del conflicto por medio de la
guerra. Este principio revolucionario marxista-leninista se aplica
universalmente, a China y a todos los demás países”.
- Problemas de guerra y estrategia, Mao Zedong (1938)
Las
fuerzas subjetivas son relativamente débil en la China fascista. Pero
el trabajo para unir a todos los comunistas en China continúa. A pesar
de la dura represión, se forman grupos en universidades y escuelas y de
vez en cuando hay informes de jóvenes revolucionarios que llevan a cabo
huelgas exitosas en las fábricas para organizar el movimiento obrero. La
tarea de los revolucionarios chinos es reconstituir el gran Partido
Comunista de China y luchar contra el revisionismo de Deng y Xi. Mao
declaró en Problemas estratégicos de la guerra revolucionaria de China
que "la guerra es la forma más elevada de lucha para resolver las
contradicciones entre clases". Para resolver la contradicción entre, por
un lado, el proletariado de China y, por otro, la clase dominante de
China, la burguesía imperialista que aplica una forma fascista de
gobierno y utiliza estos concretos, armas y vehículos blindados contra
personas que rinden homenaje a su fundador, sólo el camino de la guerra
popular puede allanarle el camino. “Sí, defendemos la omnipotencia de la
guerra revolucionaria; es bueno, no malo, es marxista”. El partido que
los maoístas en China deben reconstituir es un partido construido
alrededor del rifle que nos enseñó el Presidente Mao, un partido que
pueda movilizar a las masas en la lucha por el poder, un partido que
pueda emprender la tarea de lanzar una guerra popular para derrocar al
Estado chino y restablecer una dictadura del proletariado. En otras
palabras, el partido debe ser maoísta y militarizado.
Las
manifestaciones en el cumpleaños del Presidente Mao crecen cada año
porque el antagonismo de clases continúa agudizándose. La juventud
revolucionaria muestra su creciente conciencia de clase. Los jóvenes,
llenos de poder y vitalidad, pronto pasarán a formar parte de la clase
trabajadora más grande del mundo. Hoy son las chispas de la revolución,
mañana encenderán el fuego de la pradera que tiñe de rojo el cielo.
Para
concluir, desde la redacción de Kommunisten queremos transmitir
nuestros saludos a nuestros hermanos y hermanas chinos con el lema:
¡GUERRA POPULAR AL COMUNISMO!
Avslutningsvis, vill vi i redaktionen till Kommunisten meddela våra hälsningar till våra kinesiska bröder och systrar med parollen: FOLKKRIG TILL KOMMUNISM! 人民战争直到共产主义!
Kontakta oss via Kommunisten@riseup.net!